X:24 T: S:Efter Elisabet Olofsdotter, Flors i Burs. M:2/4 L:1/8 K:Gm G|G d d d|(d>c) Le d|d> c c> B| w:1.~HĂ€rr La-ger-man ock jung-frun de möt-tes pĂ„ en HA2 z c|c> B d> d|B2 G> G|B> A A ^F|HD2 D ^F| w:bro, de lo-va-de var-and-ra sin Ă€-ra ock sin tro~â mens vi A> c B A|G3|] w:ro-a oss en stund. W:2. HĂ€rr Lagerman han talade till jungfrun alltsĂ„: W: »Huru lĂ€nge vill du mö för mig gĂ„?» W:3. »I Ă„tta runda Ă„ren vill jag mö för dig gĂ„. W: Kommer du dĂ„ inte, visst gifter jag mig dĂ„.» W:4. NĂ€r Ă„tta runda Ă„ren voro gĂ„ngna förbi, W: ingen hĂ€rr Lagerman skön jungfrun fick se. W:5. BĂ€gge hĂ€nnes bröder dĂ„ lade upp ett rĂ„d: W: »I Ă„r ska vi gifta kĂ€r systern vĂ„r.» W:6. Till hĂ€nne nu friade den stolte hĂ€rr Tord, W: han hade mera guld, Ă€n hĂ€rr Lagerman hadâ jord. W:7. Han hade mera guld uppĂ„ sin grevliga hatt, W: Ă€n som hĂ€rr Lagerman gav kronan till skatt. W:8. Han hade mera guld uppĂ„ sina fingrar smĂ„, W: Ă€n som hĂ€rr Lagerman i hela sitt hov. W:9. De reda deras bröllop i fullan burdus, W: fruar ock fröknar de stĂ€da brudehus. W:10. De reda deras bröllop i fullaste flĂ€ng, W: fruar och fröknar de bĂ€dda brudesĂ€ng. W:11. De drucko deras bröllop i dagarna tvĂ„: W: icke ville bruden Ă„t brudesĂ€ngen gĂ„. W:12. De drucko deras bröllop i dagarna tre: W: icke ville bruden Ă„t brudesĂ€ngen se. W:13. De drucko deras bröllop i dagarna fĂ€m: W: icke ville bruden Ă„t brudesĂ€ngen Ă€n. W:14. De drucko deras bröllop i dagarna tolv, W: dĂ„ togo de bruden till brudesĂ€ng med vĂ„ld. W:15. De satte dĂ„ hĂ€nne pĂ„ rödan gullstol, W: brudetĂ€rnor drogo av bĂ„de strumpor ock skor. W:16. DĂ„ tittar just bruden genom fönstret ut, W: hon lovade sin HĂ€rre, hon tackade sin Gud. W:17. DĂ„ fick hon se flaggan bĂ„de rödan ock vit: W: »Jag tror, att hĂ€rr Lagerman har sjĂ€lv kommit hit.» W:18. DĂ„ fick hon se flaggan bĂ„de rödan ock blĂ„, W: den hon hadâ tillvĂ€rkat med sina fingrar smĂ„. W:19. »Ack om jag nu hade en förtroliger vĂ€n, W: som kunde gĂ„ till stranden ock komma snart igĂ€n!» W:20. Strax hĂ€nnes yngsta broder var hĂ€nne sĂ„ snĂ€ll, W: han sprang sĂ„ ned till stranden ock kom snart igĂ€n: W:21. »God dag, god dag, kĂ€ra svĂ„gern min! W: Hur stĂ„r det nu till med skön systern din?» W:22. »Skön systern min har stĂ„tt brud med hĂ€rr Tord, W: han hade mera guld, Ă€n hĂ€rr Lagerman har jord.» W:23 ock 24 Ă€r ett upprepande av vv. 7 ock 8. W:25. HĂ€rr Lagerman han bannade de böljorna blĂ„, W: för det de icke tagit honom livet ifrĂ„n: W:26. »I Ă„tta runda Ă„ren satt jag fĂ„ngen pĂ„ en ö, W: Gud banne de dagar, dĂ„ jag icke kunde dö!» W:27. HĂ€rr Lagerman han sadlade sin gĂ„ngare röd, W: han red sĂ„ litet fortare, Ă€n fogelen flög. W:28. HĂ€rr Lagerman nu gick sig i brudehuset in W: med snövitan hand ock med bleknaden kind. W:29. HĂ€rr Lagerman gick fram ock tog bruden i hand, W: sĂ„ drogo de in i ett frĂ€mmande land: W:30. »HĂ€lsa nu hem till min förra fĂ€steman: W: först sörjer han mig, ock sen tar han sig en ann. W:31. HĂ€lsa nu hem till de goda bröllopsmĂ€n: W: först dricka de en skĂ„l, ock sĂ„ gĂ„ hem igĂ€n!» â W: mens vi roa oss en stund.