X:39 S:Efter Elisabet Olofsdotter, Flors i Burs. Q:Långsamt ock klagande. M:C L:1/8 K:G D|G> A B c d2 B d|g> f g e d2 B d| w:1.~Jag är en li-ten lil-ja, så ny-li-gen upp-run-nen i- (dc) A2 (cB) G B|(BA) F> A G2 z::G|A2 F> A c3 c| w:bland_ de o--gräs, som än--nu stå kvar. Ja falsk-het ock svek de B> A G B d3 d|g> f g e d> d B d| w:vill för-fö-ra mig, ock sna-ror-na de ä-ro så för- c> c F A G2 z:| w:dol-da på min stig. W:2. Ja lycklig är den ungdom, som slipper att tjäna W: ock får vara hemma hos sin hulda far ock mor. W: Jag är ej bland dem, W: jag får väl ta mig fram, W: blott att jag med äran kan bära mitt namn. W:3. Folken de hava mig så mycket på sin tunga. W: Jag tycker, det är nog att var en sörjer blott för sig. W: Jag sörjer blott för mig, W: det räcker nog väl till. W: Sedan få de leva uti världen som de vill. W:4. Dig vill jag likna vid böljorna på havet, W: som drivas utav vinden till obekanta land. W: Ock när de hunnit fram W: intill den sista strand, W: ack låtom oss få fara med till livets sälla land! W:5. Denna lilla visa den har jag själver diktat W: blott för en ungdom, som fattig är som jag. W: Ja vem får här vara utan förtal? W: Det är så svårt att leva uppå denna sorgedal.