Gotlandstoner.se
Efter Elisabet Olofsdotter, Flors i Burs.
ru kan glad, jag va ra nöj hu ru kan 86. Hu 1. der, va ra jag fin in ner jer ock jag gla gen der dag? jär mitt ta ro sig till o
  1. Alla mina ungdomsdagar
    uti sorg förvandlat sig.
    Det är ingen som jag känner,
    fastän andra känna mig.
  2. Ingen dyrk ock ingen nyckel,
    som upplåsa kan mitt bröst!
    Det finns icke en mänska på jorden,
    som kan giva mig någon tröst.
  3. Den vännen, som jag älskat,
    han är borta, han är ej här.
    Han är saknad av en maka,
    som har hållit honom järteligen kär.
  4. Minns du den sälla dagen,
    då vi knöto våra band?
    Nu är borta båd trohet ock kärlek,
    sen du rymde till fjärran land.
  5. Farväl, farväl, min fader,
    farväl, farväl, min mor!
    Farväl, du trolösa make!
    Nog saknar du din ro!
  6. När himlens klockor ringa
    ock sista timman slår,
    då får jag först veta kärlek,
    som fördold än för mig står.