X:27 T:Härr Peder. S:Efter Elisabet Olofsdotter, Flors i Burs. Q:"Marschtempo." M:C L:1/8 K:F C2|F2 G> A (BA) G F|c2 c> B A2 c2| w:1.~Härr Pe-der han gick_ ut-i kam-ma-ren in, han (fe) d c (=Bc) d> =B|c6::c2|f2 c> A F F E F| w:kru--sar ock kam--mar sitt hår. Sen frå-ga-de han sin fo-ster- (A2 GE) C2 (GA)|(Bd) c B (A>B) G> A|F6:| w:mo---der, vad_ död_ han en gång_ skul-le få. W:2. »Inte får du dö uti kamp eller strid, W: ej häller på sotesängen din, W: men akta dig väl för de böljorna blå, W: att de ej få förråda ditt liv.» W:3. Härr Pedre han gick sig till sjöstranden ner W: ock skjuter sitt skepp ifrån land. W: Ock skeppet det var utav valfiskeben, W: ock masterna likaså. W:4. Ock seglena voro utan skarlakan röd, W: ock ankartågen de voro blå. W: Ock knappen han var utan finaste guld, W: som ej någon i världen kunde få. W:5. Sen skeppet gått ut ifrån hamnen med fart, W: så började det snart till att stå. W: Då kastades lott ock gulltärning så rar, W: att få reda på syndaren svår. W:6. Ock lotten han föll på härr Peder, W: att han var en syndare svår: W: »Ock eftersom jag är en syndare svår, W: så kasta mig i böljorna blå! W:7. Mång städer haver jag bränt uti eld, W: mång kloster haver jag dränkt. W: Mång ärlig mans flicka haver jag narrat, W: deras ära haver jag kränkt. W:8. Om någon av eder skulle komma till lands, W: få se något av fostermodern min, W: så sägen, att jag tjänar på konungens gård, W: att jag lever, är glad uti sinn. W:9. Om någon av eder skulle komma till lands, W: få se något av fästemön min, W: så sägen: Han ligger uti böljorna blå! W: Ock bedjen, att hon gifter sig!»